just a smaltown girl
Idag hade jag världens sötaste 19 månaders tjej. Min lilla liten har blivit stor eller större.. Idag var hon verkligen ingen bebis för en stund. Vi skulle gå till parken imorse, för det första ville hon inte gå ut utan hennes ryggsäck, en liten med en gossedjur som sitter på utsidan. Så hon vägrade gå ut utan den så det var bara att ta med och lägga hennes saker i den och låta henne ha på den.. Sen så när vi kom ut vägrade hon att åka i vagnen, hon skulle gå. Så där gick hon med bestämda steg, pekade på alla ekorrar och flygplan och var allmänt dunder söt.
Vi hade en bra förmiddag, hon och jag!
Hela dagen var bra. :)
Igår hade jag mitt sista clustermöte.. Och jag insåg något när jag kom hem.. För ett år sedan hoppade mitt hjärta halvt ut när jag skulle prata inför folk, jag pratade sjukt fort och var äckligt nervös så att det vände sig i magen. Jag har alltid varit nervös inför sånt... Undviker det intill den sista sekunden, gjort allt för att slippa. Spelar ingen roll vad det är.. Igår pratade jag inför ungefär 35 människor, på engelska utan att mitt hjärta höll på att ploppa ur. Sure, det var inte det bästa jag har gjort men jag var ju inte ens förberedd på att jag skulle säga något. För ett år sedan hade jag inte gjort det, speciellt inte på engelska.. Jag är stolt över mig själv.
Annars är det som vanligt här, dock nu har jag sömnlösa nätter att dras med.. Eller jag sover men jag somnar inte förrns sent. Hejhopp vad roligt.
Börjat inse att jag verkligen inte inser att jag ska åka hem snart. Det går verkligen inte att få in i huvudet, det känns inte verkligt.
krampuss
17 dagar kvar tills jobbet är slut.
Vi hade en bra förmiddag, hon och jag!
Hela dagen var bra. :)
Igår hade jag mitt sista clustermöte.. Och jag insåg något när jag kom hem.. För ett år sedan hoppade mitt hjärta halvt ut när jag skulle prata inför folk, jag pratade sjukt fort och var äckligt nervös så att det vände sig i magen. Jag har alltid varit nervös inför sånt... Undviker det intill den sista sekunden, gjort allt för att slippa. Spelar ingen roll vad det är.. Igår pratade jag inför ungefär 35 människor, på engelska utan att mitt hjärta höll på att ploppa ur. Sure, det var inte det bästa jag har gjort men jag var ju inte ens förberedd på att jag skulle säga något. För ett år sedan hade jag inte gjort det, speciellt inte på engelska.. Jag är stolt över mig själv.
Annars är det som vanligt här, dock nu har jag sömnlösa nätter att dras med.. Eller jag sover men jag somnar inte förrns sent. Hejhopp vad roligt.
Börjat inse att jag verkligen inte inser att jag ska åka hem snart. Det går verkligen inte att få in i huvudet, det känns inte verkligt.
krampuss
17 dagar kvar tills jobbet är slut.
Kommentarer
Postat av: mami
Helt rätt var stolt över dig själv...och jag är stolt över dig. PUSS Å KRAM
Trackback